annacate-orsafilippa

Det blev en långsam start på det nya året hemma i Dalarna. Jag bestämde mig för att till stor del koppla ner och koppla av under jul och nyår. Så välbehövligt att inte låta sig ta in för mycket intryck från alla håll och kanter. Ska erkänna att jag lätt blir stressad av att gå in i ett nytt år. Det där bokslutet som ska göras och omstarten. Jag behöver ett par veckor in i januari på mig innan jag kan gå in i den känslan.

annacate-orsa-4

annacate-orsa-7

Tidigt i går morse lämnade vi det här vackra snölandskapet. Känns alltid lite sorgligt att lämna Dalarna. Försökte ta in vintern, doften av den rökiga kylan och det knarrande ljudet av att gå på snötäckta gator.

annacate-orsa-2

I vanlig ordning blev det en hel del promenader med min kära pappa. Vi älskar att gå långt båda två och jag tror gångdistansen låg sammanlagt nånstans på 60 000 steg den här veckan. Kanske är det frihetskänslan det ger, i kombination med rastlösheten som vi har gemensamt.

annacate-orsa-11

Under en av promenaderna var det närmare 10 minusgrader. Lite på gränsen för vad jag klarar, men det är ju så himla fint när träden är alldeles vita av kylan.

annacate-orsa-6

Den här lilla stugan från 1800-talet ligger ute till försäljning just nu i byn jag växte upp i. Kunde inte låta bli att gå dit och smyga litegrann.

annacate-orsa-5

Så fin entré med den gamla timmerdörren. Ingen vanlig liten nyckel till den precis. Är det något jag drömmer om så är det ett eget litet ställe som det här. Tänker att vi skulle tillbringa somrarna där med barnen. Åka ut till skogen och bada och fiska i någon insjö. På vintern och jullovet skulle vi åka en massa spark och pulka, bygga snögubbar och snölyktor.

annacate-orsa-9

annacate-orsa-10

Jag känner alltid ett sting av vemod av att gå samma gator som jag gjorde som barn. Just för att den tiden inte kommer tillbaka igen. Det här kapellet ligger några hundra meter från mitt barndomshem. Numera är det omgjort till bostad och det är ett av mina favorithus i området.

annacate-orsa-12

Precis som det här cowboysarhuset som jag skrivit om tidigare. Om möjligt ännu finare i vinterskrud.

annacate-orsa-13

annacate-orsa

Nu är vi tillbaka på ön igen. Min äldsta konstaterade att det kändes väldigt konstigt att gå på barmark när vi klev av tåget. Efter 11 timmar på resande fot var vi nog lite vimmelkantiga alla fyra. Stormen Alfrida hade ställt till det i tågtrafiken så vi blev tre timmar försenade… ersättningsbuss till en början, byte till tåg och sen ersättningsbuss igen och därefter två tågbyten till. Måste ändå säga att vi har väldigt tålmodiga barn <3

LOADING..